– Det ser ljust ut för den svenska kärnkraften. Dels för att den tillfredsställer behovet av billig, säker och grön energi. Dels för att den är unik i sitt sammanhang då alla aktörer har gått samman för att stödja återväxt av medarbetare, säger Milo Alani, offertansvarig på Westinghouse och ordförande i svenska Young Generation.

Young Generation är ett branschnätverk som ska ge medarbetare till och med 35 år en möjlighet att skapa egna kontakter inom kärnkraftsbranschen. En gång om året bjuder nätverket, tillsammans med Westinghouse Electric Sweden, in några av de 100 mest lovande inom branschen till en seminariedag.

Under årets träff, som nyligen ägde rum i Västerås, närvarade flera ledare inom branschen, bland andra Vattenfalls landchef för Sverige, Torbjörn Wahlborg.

– Ett tema för i år var kärnkraftens framtid, säger Milo Alani.

För Sveriges del tillåter lagen, sedan den 1 juli 2011, att nya kärnkraftverk byggs. Efter det har regeringen slagit fast att kärnkraften kommer att vara en viktig del av svensk elproduktion under överskådlig tid.

I en debattartikel i DN för några år sedan, skrev bland andra utbildningsminister Jan Björklund (FP) att ”1 000 nya kärnkraftsingenjörer behövs”. Utspelet skapade uppståndelse. Till exempel ansåg dåvarande Centerledaren Maud Olofsson att politiker inte ska bestämma vilka utbildningar som ska finnas.

Idag säger också Olle Dahlberg, arbetsmarknadsutredare på Sveriges Ingenjörer, att det, precis som i samhället i övrigt, råder delade meningar om kärnkraftens vara bland fackförbundets medlemmar. 

– Antingen är man för eller emot. Om det sedan är mindre attraktivt att jobba inom kärnkraftsindustrin, jämfört med andra energibranscher, är svårt att säga, säger Olle Dahlberg.

Enligt Milo Alani på Young Generation jobbar det i dag cirka 6 000 ingenjörer inom kärnkraftsbranschen. Han säger att kärnkraftsindustrin har nytta av många kompetenser.

– Allt ifrån fysiker, matematiker till el-, kemi- och maskiningenjörer är välkomna, säger Milo Alani.

De senaste åren har annars varit tuffa för kärnkraftsförespråkare. I mars 2011 inträffade den omtalade olyckan i japanska Fukushima då kärnkraftverket Fukushima Daiichi slogs ut. Strax därefter beslutade sig Tyskland för att all kärnkraft ska vara avskaffad 2022.

Dessutom har EU för ett par år sedan beräknat att var tredje reaktor inom regionen kommer att vara nedlagd till 2025. Statistik från IAEA visar att det just nu byggs långt färre nya reaktorer inom samma region. Jan Blomgren, föreståndare för Svenskt kärntekniskt centrum, tror dock inte att detta kommer att påverka behovet av kärntekniker.

– De som går i skolan nu har säkert jobb fram till pensionen då allt pekar på att våra reaktorer kommer att vara i drift många år framöver. Jag tror faktiskt att totalvolymen av personal kommer att öka, både i Sverige och EU. Men om 10–20 år kommer nog fler människor att jobba med till exempel avveckling, säger han.

Kommer vi att se en tysk invasion av arbetslösa kärnkraftsingenjörer framöver?

– Nej. Det är en myt att folk är mobila på arbetsmarknaden. Att ha jobbat i ett kärnkraftverk är dessutom attraktivt. De ingenjörer som eventuellt blir över kommer inte att ha några problem att hitta nya jobb i Tyskland, säger Jan Blomgren.